Skip to content

Andnöd

februari 20, 2011

För en dryg vecka sedan läste jag ut Susanna Alakoskis andra bok, ”Hopas du trifs bra i fengelset”. En bra bok, som gav mig andnöd. Alakoski sätter obarmhärtigt fingret på ställen där det gör mest ont i samhällskroppen och ur socialarbetarperspektiv känns det alltför hopplöst. Är insatsen endast en droppe i havet utan minsta betydelse? Språket i boken är avskalat och rakt på sak, vilket ger läsupplevelsen en täthet. Man både vill och vill inte veta fortsättningen. Boken handlar om syskonen Sami och Anni, hur de farit illa i en finländsk missbrukarfamilj och hur de utvecklas åt diametralt motsatta håll. Den handlar också om samhällets tillkortakommanden, vuxna som sviker och personal som sviker. Bristande skyddsnät, skam och medberoende. Vidare handlar det om ett sökande av identitet. Om du är finsk i Sverige, var hör du då hemma? Ett dilemma man som finlandssvensk lätt känner igen. Är jag svensk eller finne? Var hör jag hemma? I det finska Finlands melankoli eller det svenska Finlands hurtighet?

Berättarrösten är Annis. Det är hon som är den präktiga socialarbetaren medan brodern fastnat i knarkmissbruket är opålitlig och oberäknelig. På många ställen  räknar Alakoski upp en massa ord istället för att i detalj beskriva känslor och tankar. Ett mycket effektivt sätt att få läsaren att själv reflektera. Innan jag läst boken trodde jag att titeln anspelade på brev som modern skrev till sonen i fängelset. Men så är det inte alls.

Medan jag läste boken sjöng Hector Lumi teki enkelin eteiseen i mitt bakhuvud.

Advertisements

From → Litteratur

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: