Skip to content
Tags

,

Vemodigt värre

april 26, 2011

Så var hon då här, som en virvelvind. En hård kram och hon hastade vidare för att hälsa faster, mormor och moster adjö. Nu dröjer det några månader innan vi ses igen OM vi inte lyckas övertala mannen i mitt liv att stiga in i ett flygplan och åka iväg och hälsa på.
Vemodigt värre har det varit hela eftermiddagen och kvällen. Fördelen är att familjen har serverats middag, köket är tipp, topp och ett nytt sockskaft är på gång. 🙂
MEN saknaden sitter som en hård klump i bröstet. Det kommer att ta sin lilla tid innan vi vant oss på nytt…

Annonser

From → Ditt och datt

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: