Skip to content

Usel deckare

juni 3, 2011

Så har då sommarens deckarperiod inletts i o m att jag igår läste ut Det lömska nätet av Helene Tursten. Som ni såg av rubriken tycker jag att den är rätt värdelös. Men jag får skylla mig själv då jag skulle ha med en lättviktare på Ålandsresan. 🙂
Helene Tursten är tandläkaren, som i 40 års ålder drabbades av reumatism och var tvungen att byta yrke. Tio år senare har hon gett ut nio böcker, varav åtta handlar om kriminalinspektören Irene Huss. Det som förvånar mig stort är att Turstens böcker översatts till elva språk och säljs över hela världen. Dessutom har det blivit både långfilm och tv-serie av dem och etta har böckerna legat på DVD-toppen. Konstigt för jag ser inga sådana kvaliteter, som skulle berättiga till allt det där i den här boken åtminstone.
Det enda fördelaktiga jag hittade med Tursten så här långt är att hon bor i Sunne i vackra Värmland! 🙂

Och vad är jag då kritisk mot?
Jo, språket är fantasilöst och dåligt. Finns många tautologier och alltför dåliga känslobeskrivningar. På något sätt ett tomt klingande klichéspråk.
Personerna blir aldrig levande för mig. Allt är för ytligt beskrivet. Och dessutom känner jag aldrig av nån spänning. Kväll efter kväll kan jag lugnt lägga ifrån mig boken utan minsta nyfikenhet över hur det går sen. Tursten lyckas inte bygga upp intrigen, tyvärr.

Boken handlar om två olika fall, som inte alls har beröringspunkter med varandra. Snarare skulle jag säga att cold case fallet med liket efter Mats Persson, som hittas inmurat i en nerbrunnen gammal kåk, endast är utfyllnad. Lite synd för det kunde ha varit spännande att på riktigt ha fått följa med hur poliserna hade nystat i gamla ledtrådar.
Huvudtemat i boken är ändå det lömska datanätet med störda äldre killar som chattar med troskyldiga utsatta tonårsflickor. De blir förstås våldtagna och mördade. Ämnet gromning är viktigt, men Tursten slarvar bort också det. Det blir bara ett ytligt svep utan ingående analyser om vad det är som gör att offer och utövare agerar just som dom gör. Och vad är polisens roll? Föräldrar och skolans ansvar? Det är som om Tursten inte gillar sina karaktärer alls. Beskrivningen av den intrigerande kvinnliga chefen verkar mera höra hemma i en veckotidningsroman.  Jag hade gärna också sett att datajakten gjorts mera spännande.

Nå, varför läser jag då alls en sån deckare? Bara på grund av istadighet. Har jag en gång lånat boken och börjat på den ska den också läsas! Trots att min vän varnade mig och sade att mina litterära smaklökar kanske avtrubbas. Hon tyckte jag skulle strunta i den här boken och istället fortsätta att sväva på högre bokliga höjder. 🙂
Nja, ska väl ändå ge deckargenren en rejäl sommarchans och fortsätta beta av några till, men dock inte flera Turstenböcker.

Annonser

From → Fritid, Litteratur

One Comment

Trackbacks & Pingbacks

  1. Skuld » Inges cybervrå

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: