Skip to content

Tre dagar i juli

maj 15, 2012

I början av månaden läste jag boken Tre dagar i juli skriven av Christine Grandell. Vet inte riktigt vad jag skall säga om boken. Var på bokcaféet i stan då Grandell gästade det, så har träffat författaren live.
Boken handlar om Rebecka, som åker hem till sina barndomstrakter för att gå på en begravning. Handlingen bygger på Rebeckas minnen från barndomen, ungdomen och också vuxenlivet. Somt känns igen och verkar äkta. Annat är mera förvirrande. Kan Rebecka faktiskt vara, sängvätare, stammare och dessutom råka ut för en stalker? Verkar som en multidysfunktionell situation och kanske lite väl tjockt. Och riktigt grepp om skammen när hon kissar ner sig i skolan får jag inte. Föräldrarna är en annan gåta, är mamman tvär, fjär eller bara allmänt ointresserad av sitt barn? Och var kommer pappan in i mönstret?
Tidsmässigt landar vi i slutet av femtiotalet, början av 1960-talet, tror jag. Sen har jag lite svårt att förstå att Rebecka sjabblar bort sin stora kärlek, Matti enbart på grund av språket. Grandell berättade att det faktiskt var så på svenskspråkiga orter på den tiden, dvs att svenskspråkiga ordentliga flickor inte skulle befatta sig med finskspråkiga pojkar. Inte heller får jag grepp om Rebeckas väninnor från och till. Verkar som om hon saknar en riktigt bästis att dela allting med.

Var Rebecka skall placeras rent geografiskt vet jag inte. När Grandell beskriver den krokiga dammiga skolvägen och bussresan kommer jag osökt att tänka på Hindersby. Hur det är på riktigt kanske inte spelar så stor roll. Grandells språkkänsla är bra och målande. Men på något sätt blir ändå Rebecka lite overklig för mig, kanske för att berättelsen inte är i jagform. Sedan retar jag mig också på Rebeckas sätt att mäta lycka och välgång genom män och deras uppskattning. Som om hon inte är värdefull redan i sig själv.
Och förföljaren då? Han som gör hennes liv till ett helvete och får henne alldeles skräckslagen. Hur kommer det sig att ingen får bukt med honom? Inte ens polisen?
Riktigt vad Rebecka överhuvudtaget har att göra på den där begravningen som boken tar avstamp i förstår jag inte heller. Vem vill nu gå på begravning om man inte riktigt måste? Och på den här begravningen borde Rebecka nog inte vara, kan man tycka!
Som sagt vet inte vad jag ska säga om boken. Skulle så gärna vilja närma mig Rebecka och känna sympati för henne, men hon känns fjärran och lite konstlad.

Advertisements

From → Litteratur

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: