Skip to content

Fresta mig inte

september 17, 2012

I fredags när jag stod i datasalen på jobbet och samtalade med min finska kollega dök det upp en ung, mager och skäggrik kille i snygga arbetskläder. Han hade mörka glasögon, keps och handskar på händerna. Han såg mycket viktig ut då han drog fram sin tekniska mackapär och började bearbeta skärmen med en ”plastpenna”. Han såg på mig och T som för att avgöra vem av oss som var mindre farlig och vände sig sedan till mig. Han frågade om han var på Brandensteinsgatan 21, vilket jag utan tvekan kunde bekräfta. Det här var just det rätta stället.

Ok, då skulle här levereras ett paket. Tack, tack, tyvärr förstås inte åt mig, men visst kunde jag ta emot det ändå. Uppgav mitt för- och efternamn.
– Lägg ditt bomärke här, sa killen och räckte mig sin mackapär och plastpenna.
– Aj, hurudant?
– Hurdant som helst.
Haaa, fresta mig inte. Jag skrev ett stort X och killen hajade till.
Jag hörde honom muttra när han gick sin väg. Skyll dig själv tänkte jag smått upproriskt.

Annonser

From → Ditt och datt

4 kommentarer
  1. Haha haaa! Det var tufft gjort av ”den mindre farliga tanten”! Så där upprorisk skulle jag gärna vara, men du är nog modigare!

  2. Mona permalink

    De va bra gjort av dej

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: