Skip to content
Tags

,

Väntan

januari 21, 2013

Ofta handlar mitt liv om väntan och anpassning till andras tidtabeller. Oftast är det förstås karlar jag väntar på. De kvinnor jag omger mig med är ena hejare på att hålla tiden, men männen… Undrar hur det kommer sig att de har så svårt att tolka tidssignalerna?

I dag på eftermiddagen väntade jag på två karlar. Yngsta ättelägget kom tidigt och tackade snällt för den värmande hemstickade gåvan han fick. Den andra killen dök aldrig upp, så till slut stack vi iväg med mannen i mitt liv och bunkrade upp veckans kattmat. Fick sedan ett telefonsamtal från grannstaden, karlen hade glömt bort besöket.
Bästa medicinen mot otålighet när man väntar är att dra fram stickningen eller virkningen. Då blir man tvärtemot lite irriterad när den väntade dyker upp mitt i ett intrikat varv.

Advertisements

From → Ditt och datt

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: