Skip to content

Lady Chatterley’s Lover

februari 15, 2013

Den andra boken vi läste i The English Bookclub under höstterminen var Lady Chatterley’s Lover av D..H Lawrence. Alltså ännu en klassiker. Boken är fascinerande och var faktiskt bannlyst i Storbritannien, så den gavs ut på eget förlag i Italien år 1928. Först år 1960 kunde man läsa boken i sin helhet i Storbritannien. Det som gjorde att boken förbjöds eller censurerades beror på att här idkas sex över klassgränserna. Och vad är det för nytt med det frågar ni er? Jo, här är det faktiskt hon, damen som tar för sig och lägger sig i skogvaktarens bädd. Här handlar det inte om adelsmannen, som vänsterprasslar med pigan.

Vi får läsa om Constance och Clifford Chatterley, som är gifta med varandra. Han har skadats i kriget, sitter förlamad i rullstol och kan inte älska rent fysiskt. Men han verkar också kall och fjär, bortskämd som ett litet barn och saknar helt empati. Trots det så är det synd om honom. Han har allt, en herrgård, pengar, en ung vacker hustru och till och med i någon mån också berömmelse för de skrifter han ger ut. Han omger sig med ett kotteri av likasinnade män och de tävlar med varandra i att uttrycka sig fyndigt och intelligent. Constance genomskådar allt det här och tröttnar på det. Hon vill ha mera ut av livet. Hon flyr ofta ut till naturen och skogen.
Trots sexscenerna så har boken för mig aldrig handlat enbart om just passionen och sexet. Här finns många olika psykologiska plan och till syende och sist så handlar det om makt. Vem bestämmer över vem? Vem erövrar och vem blir erövrad? Kan man älska och respektera någon som man ligger med? Är det driften som styr oss? Eller behov av berömmelse och pengar? Kan vi vara intelligenta och älska samtidigt?

Jag har läst boken tidigare på svenska och har den fortfarande kvar i min bokhylla. När jag läste den första gången var jag betydligt yngre, men även då liksom nu tog naturbeskrivningarna andan ur mig. Det är ett så vackert språk. Kontrasterna mellan den rena naturen och industrialiseringen är stora. Naturen håller på att förstöras av kolgruvor och industri. Människor förminskas när de tvingas bo nära slagghögarna. De mister sin hälsa och frihet, måste slava. Skogvaktaren Mr Mellors kan vandra i naturen, men är inte heller fri. Hans hustru som förlupit hemmet under de år han varit borta i kriget och senare utomlands, dyker upp och börjar krångla till saker och ting. Och vad gör lady Chatterley’s man? Ska Constance ge upp allting för sin skogvaktare? Jag ska inte här berätta hela handlingen. Nånting måste ni få upptäcka själva också.
I slutet av boken skriver skogvaktaren ett brev där han utvecklar sina tankar om hur samhället borde vara för att alla skall kunna leva gott i det. Han tycker att människorna tappat sin vilja och bara vill ha pengar, därför stressar på och börjar hata livet. Visst låter det bekant än idag, eller hur? För vad är det vi jagar efter på bekostnad av trivsel och hälsa?

Att läsa böcker på nytt är alltid spännande, liksom att läsa dem på originalspråk. När man läser om en bok har man själv förändrats, mognat och ser med andra ögon på världen. Då blir också romanen en helt annan. Som Ulla-Lena Lundberg konstaterade: ”Läsaren är en medförfattare”. Och så är det. Men båda läsningarna har gett mig nya upplevelser och också övertygat mig om att boken är läsvärd. Den känns fortfarande fräsch och aktuell, allmänmänsklig. Och det är nog det som gör den till en stor klassiker.

lady-chatterley-s-lover

Och nu är det dags för mig att gå i säng med Joona Linna.

Annonser

From → Litteratur

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: