Skip to content

Sorgesång

september 17, 2013

Igår läste jag ut boken Sorgesång av Siri Hustvedt. Boken är lite ojämn och ibland orkade jag bara inte läsa i den länge. Hustvedt är intelligent och vet en hel massa om psykiatri och ibland gör hon felet att skriva läsaren det på näsan, alternativt snabbt glida över diagnoser som en självklarhet.

Sorgesång handlar om den amerikanske psykiatern Erik Davidsen. Det är han som är berättaren, förutom i de avsnitt där citat ur den döde faderns dagbok ingår. Erik oroar sig för sin syster Inga och hennes dotter. Han oroar sig också för sin nya hyresgäst Miranda, som han är lite småförälskad i. Någon förföljer Miranda och hennes dotter.
Boken handlar om sorg med stort S. Både Inga och Erik sörjer sin döda far. Inga sörjer dessutom sin döde make Max och det gör dottern också. Max är författaren som alla vill ha en bit av och som Inga kämpar för att hålla ryktet/bilden av honom fläckfri. Och här kommer en älskarinna, Edie, in i bilden. Hon har en bunt med brev från Max. Vad tänker hon göra med dem? Sälja dem? Publicera dem? Och vad är innehållet i dem?

Jag gillar ju de böcker jag tidigare läst av Hustvedt, Vad jag älskade och Den skakande kvinnan. Men den här gången lyckas Hustvedt inte fånga mig. Intrigen känns minst sagt lite fadd. Måste verkligen Inga och Erik känna till faderns alla hemligheter. Erik läser faderns dagbok. Erik  drömmer  och minnesbilder från hans egen barndom stiger upp till ytan. Minnen som han minns i detalj. Nästan alla Erik möter i boken är på ett eller annat sätt extrema och det blir liksom lite för mycket. Händelserna den elfte september har lämnat kvar traumatiska minnen hos Ingas dotter. De skall förstås bearbetas fast det gått något år sen dess, osv, osv. Mycket inre dryftande på ett djuplodande sätt. Och jag ställer mig lite frågande: Är vi faktiskt alltid så medvetna om vad vi säger och gör? Tolkar vi alltid och analyserar det vi får höra och uppleva? Ja, och så återkommer jag till frågan om hemligheter, kan vi inte få ha dem i fred?

Jag läser mellan raderna att Hustvedt själv sörjer sin far och därför har valt att skriva den här boken. Tyvärr gillar jag den inte reservationslöst även om den har sina intressanta sidor.

sorgesang_36660594

Annonser

From → Litteratur

3 kommentarer
  1. Jag tror jag har sagt det förut… du är en duktig läsare!
    Hur var det f ö med Keplers ”Sandmannen”? Ville du låna den? Eller ”Eldvittnet” först?
    Vilken var vår överenskommelse? Den inbundna (S) säljer jag inte men ”E” är pocket.

    • Det är roligt att läsa, oftast. Mitt läsande går dock i perioder och nu just är jag inne i nån sorts flow. Jag lånar gärna Sandmannen och vill du så kan jag köpa Eldvittnet-boken. Har du bråttom med att få Sandmannen tillbaka?

      • Nej, jag har inte bråttom med Sandmannen – en del inbundna är bara sådana jag inte vill sälja, men du får gärna låna den!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: