Skip to content

Den ljuva giftkokerskan

mars 5, 2014

Parallellt med  Kan du säga perkele? läste jag Arto Paasilinnas bok Den ljuva giftkokerskan. Vanligtvis brukar jag inte göra så, men den här gången behövde jag lite lättare litteratur för att inte drunkna i alla berättelser om stroke. Om jag läser två böcker samtidigt händer det oftast så att den tyngre förblir oläst. Och det är ju inte alls bra.

Den ljuva giftkokerskan handlar om översteänkan Linnea Ravaska som bor i sitt lilla röda torp på landet i Sjundeå. Fåglarna sjunger och det drar en ljum fläkt genom björkdungen. Det är Linneas pensionsdag. Hon har lyft pengarna, handlat i bybutiken och eldat i bastun. Idyllen slås i kras när hennes fosterson Kauko Nyyssönen med sitt gäng kommer för att leva rövare på hennes bekostnad. Det här veckoslutet får Linnea nog. Hon kontaktar polisen, som förstås inte hittar marodörerna på torpet, men nog den stulna och grillade grisen. Poliserna stannar ett tag på gården och smörjer kråset alltmedan skurkarna gömmer sig i skogsbrynet och ilsknar till rejält. De ska minsann visa Linnea.  Hon är trött på att utsättas för hot och misshandel och flyr in till huvudstaden. Där får hon en fristad hos en gammal läkarvän, Jaakko Kivistö. Alltmedan Kake och hans gäng börjar leta efter Linnea, som de bestämt sig för att ta livet av för att komma åt hennes pengar, funderar hon själv på hur hon skall slippa plågas av Kake och hans vänner. Hon städar och kokar samt hjälper till på Jaakko Kivistös läkarmottagning. Hon hittar medicinska faktaböcker och börjar slå upp i dem. Sedan blandar hon till en cocktail som heter duga. Den ska hon ta nästa gång Kake får tag på henne. Och så börjar det hända på bästa Paasilinnamanér. Och det blir spännande. Ska Linnea klara sig undan Kake och hans gäng, som är ute efter hennes liv. De planerar det ena sättet efter det andra och sätter planerna i verket. Linnea är helt ovetande om vad som  tänkts ut för henne. Hur det går får ni läsa själva eller varför inte lyssna på Sveriges radios följetong?

Paasilinna skriver som vanligt frejdigt och mordskrönan följer en viss logik. Dock så invecklad att polisen i slutänden inte riktigt vet hur de skall ställa sig till det hela. Våld och misshandel mot äldre är ett växande problem. Många lever i den hotfulla skuggan av de egna, så boken har också ett viktigt budskap. Och det gör ju inget att det sägs/skrivs med humor.

den_ljuva_giftkokerskanBlogg100: 4/100

Advertisements

From → Litteratur

Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: