Skip to content

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

mars 19, 2014

För att ni nu inte ska tro att jag enbart läser deckare låt mig berätta lite om en underbart vacker bok som heter Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Den är skriven av Göran Rosenberg och jag visste att jag måste ha den efter att ha läst recensionen i HBL. Och när jag fick syn på den i bokmässan i oktober  2013 så fanns det inget som kunde hindra mig från att köpa den. Och det beslutet ångrar jag inte.

Läste boken i december 2013 före jullovet började och det var kanske inte den bästa tiden för läsning av boken. Men jag tyckte då att den fått ligga alldeles för länge på nattduksbordet och vänta. Boken handlar om Rosenbergs fars väg från ghettot i Lodz i Polen via Auschwitz, Ravensbrück och Wöbbelin till Sverige. Där hamnar han via olika orter till sist i Södertälje och där framlever han sitt liv. Han jobbar på lastbilsfabriken och försöker bryta sig loss därifrån genom att ge sig i kast med olika projekt och andra jobb utan att lyckas. Han är något av en uppfinnare, men ingen försäljare.

Rosenberg berättar sin historia lågmält och osentimentalt. Han gör en grundlig research och spårar faderns väg genom de olika lägren i nazisternas Tyskland. Gång på gång frågar jag mig: Hur kunde detta ske? Ofattbart lidande, som inte tog slut efter krigsslutet. Nej, de mörka molnen från de fasansfulla skräckplatserna fortsatte livet ut hos de drabbade. Det är svårt att fatta att de här människorna lyckades få vardagen att rulla. Det är också svårt att fatta mängden av dödade judar och icke arier. Och det är svårt att fatta hur man kan överleva utan att hatet förblindar en och förmörkar ens tillvaro i all framtid. Och det är fruktansvärt svårt att fatta att människor kan göra så här mot varandra. Och det värsta av allt, vi låter allt detta fortfarande pågå i olika delar av världen.

Om ni trodde att det var ett himmelrike för de överlevande från koncentrationslägren att med Röda Korset komma till Sverige, så glöm det. Det var kämpigt och svenskarna förstod väl aldrig riktigt lidandet så där på riktigt. De hade ju inte själva upplevt kriget. De flesta judar som kom till Sverige drömde om att resa vidare till Palestina eller USA. en del gjorde så, men många stannade kvar. Rosenbergs far insåg tidigt att språket är nyckeln till framgång, så därför lämnades jiddisch borta från Görans öron. Och på tal om Göran, självklart skulle gossebarnet ha ett rejält svenskt namn.

Rosenberg skriver skickligt utan att överdriva eller göra det hela sentimentalt. Han växlar perspektiv från sina egna barndomsupplevelser till ett du riktat till fadern där författaren följer faderns spår. Rosenberg beskriver också hur han har utfört sina efterforskningar för att få reda på vad som hände fadern och modern. Ingen talade ju om de fasansfulla minnena och Rosenberg förlorade tidigt sin fader. En läsvärd bok som fick Augustpriset år 2012. Det är en tankeväckande läsupplevelse.

17887006Blogg100: 18/100

Advertisements

From → Litteratur

2 kommentarer
  1. Jaa, verkligheten överträffar alltid dikten. Den här boken måste jag sätta bakom örat för jag vet att jag antagligen skulle tycka den var bra.
    Du själv refererar väldigt skickligt om boken.

    • Tack! Jag uppskattar verkligen boken och tycker att Rosenberg är skicklig som lyckas hålla balansen trots att det här ju måste ha gjort väldigt ont på ett personligt plan för honom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: