Skip to content

Mysteriet mamma

maj 26, 2015

Under påsken ska man i Norge enligt traditionen läsa krim, dvs deckare, men så gjorde inte jag i år. Jag satsade istället på norsk bok, Mysteriet mamma skriven av Trude Lorentzen. Boken handlar om Trude och hennes mamma Mia, som plötsligt tar livet av sig. Då är Trude 15 år och hon har redan en längre tid bott ensam tillsammans med mamman. Livet blir vänds upp och ner och flytten till en kärleksfull och förstående pappa ett faktum. Den unga Trude frågar sig gång på gång varför inte hennes kärlek räckte till att skydda mamman, att hålla henne vid liv.
När Trude är vuxen och har egna barn blir hon rädd. Vad var det egentligen som drev mamman i döden? Fanns det tidigt tecken på någon förändring? En psykisk sjukdom? Är den i så fall ärftlig? Finns det risk att Trude gör samma sak? För att få svar på de många frågorna börjar Trude undersöka mammans liv. Hon går tillbaka till mammans barndom, intervjuar de kvarvarande släktingarna och sin far.
Trude beskriver också sin egen barndom och uppväxt samt sin relation till mamman. Trude går också igenom epikriser från mammans korta sjukdomstid på psyket. Hela tiden finns den stora frågan varför i bakgrunden. Och så vågar hon äntligen öppna lådan med mammans osorterade saker, som finns på vinden i pappas hus. Och hon vågar se sorgen i vitögat, känna den och genomleva den.
Boken är en kärlekshyllning till mamman och det som mammor gör genom att finnas till för sina barn. Den är också ett sökande efter svar på omöjliga frågor. Hur kan någon veta vilken smärta det är som driver en till självmord? Vad är det som får en del att tappa balansen och lämna allt medan andra biter ihop och kämpar?
Vackert och välskrivet utan att förfalla till sentimentalitet. Trude uppskattar och älskar sin familj och kommer till ro med sin mammasaknad även om självmordet alltid kommer att vara en del av Trudes liv.
”Dagarna som går, tänker jag, den ena efter den andra.
Det är allt som räknas.
Och timmarna. Virginia Woolf skildrade dem som en börda.
Varenda en som ett oöverstigligt hinder. Jag skulle vilja ha fler. Inte bara för att jag är stressad utan för att jag uppskattar alla tjugofyra, vartenda dygn vi får ha med varandra.
jag vet nu att jag är en väldigt sårbar människa, eftersom jag har så mycket.”

En läsvärd bok, som jag varmt kan rekommendera. Den utkom år 2014 och jag lånade den från Lovisa stadsbibliotek.

mysteriet-mamma

Annonser

From → Litteratur

One Comment

Trackbacks & Pingbacks

  1. När det röda dammet lagt sig | ingescyber

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: